Frågor börjar alltid med mening

En mening består av enstaka eller flera satser, samt i en sats finns alltid ett subjekt och ett predikat. ett mening som består från en enda sats kunna se ut så här:

Lisa läser.

Om meningen består från flera satser kan detta se ut så här:

Lisa läser och Lasse målar.

Vi kan dessutom fylla vid meningen med mer upplysning om både subjekten samt predikaten:

Lisa läser den omåttligt spännande fortsättningsdelen av den senaste kioskvältaren, och hennes mer praktiskt inriktade broder Lasse målar under tiden om ett skåp inom hallen.

Olika delar av enstaka sats har olika funktion: subjektet berättar vem liksom gör något, predikatet berättar vad som görs, adverbialen berättar mer om detta som görs.

Ordföljd i bisatser

En viktig skillnad mellan huvudsatser och bisatser är ordföljden. Det blir särskilt klart när man placerar in ett satsadverbial som inte, säkert, knappast eller en adverbial som berättar då, var eller hur något görs.

I meningarna nedanför existerar pred

Ja/nej-frågor saknar fundament, så de börjar med verbet. Ordföljd i ja/nej-frågor. Två huvudsatser i samma mening. Jag diskar och (jag) lyssnar på musik. 1 frågeord svenska 2 Naturligtvis bör du inte inleda varje, eller ens varannan eller var tionde, mening med en konjunktion. Låt merparten av meningarna följa grundregeln för svensk ordföljd: subjekt-verb-objekt (Anki-skriver-språkbrevet). Det är bara när du vill ruska om läsarna lite som du ska använda det här knepet. 3 frågeord svenska 4 Men fick absolut ej heller börja en mening med Jag. Numera bryter jag friskt mot dessa regler. Jag tycker att en mening som börjar med Men eller Och uppmärksammas bättre; Men och Och ger en. 5 I mjukvaruutveckling är en användarberättelse en mening som beskriver en enda funktion eller delfunktion som användaren behöver kunna göra med produkten - exemplevis som en viktig del av en arbetsuppgift. Den beskriver kort och koncist: vad, för vem och varför funktionen behövs. 6 En taggfråga kan beskrivas som en mening som är halvt uttalande och halv fråga eftersom den börjar som ett uttalande och slutar som en fråga. Hon ser snygg ut, gör hon inte? Han borde inte ha slutat sitt jobb, skulle han? Du vill ha det, inte du? Exempel på meningar med frågetecken Här är några fler exempel på meningar som slutar med frågetecken. 7 ordföljd svenska 8 Men det kan vara tidskrävande och inte alltid så enkelt och lätt. 9 Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet. 10 Benskörheten är en knepig fråga. Joachim upprepade överstens fråga. Nu skall Angela svara på en fråga. Du har inte ställt nån fråga. ”Fråga någon annan då”, sa han. Man hade ställt sig en enkel fråga. Fråga ut honom om hans sovande agenter. Det mesta var en fråga om att ge och ta. Han behövde inte fråga vad jag talade om. 12

Ord är som pusselbitar – de passar in inom en speciell ordning. tillsammans med ordföljden menas hur oss placerar ord i meningar.

En huvudsats är en sats som kan bilda enstaka grammatiskt korrekt och förståelig mening utan hjälp från andra satser. En huvudsats kunna vara:

  • ett påstående: Han talar svenska.
  • en fråga: Talar denne svenska?
  • en uppmaning: Tala svenska!

Rak ordföljd

Svenska brukar kallas en Verb-2 språk eftersom verbet ofta hamnar på andra plats. Det vanligaste sättet att forma en huvudsats på svenska är att använda sig av S+V+O (subjekt+verb+objekt). Exempel:

  • Jag äter ett äpple.
  • Jenny köpte en ny bok.

Obs! Subjektet och verbet måste stå intill varandra i huvudsatser.

Bestämningsord som negationer (inte, ej) och specifika adverb ( alltid, aldrig, kanske, redan) placeras vanligtvis direkt efter det första verbet. Exempel:

  • Jag äter inte ett äpple.
  • Hon köpte inte en ny bok.

Självklart kan fler satsdelar (ord med olika funktioner) inkluderas för att ange period, plats