Energi i lägesenergi beräkna

Energi

Energiprincipen, synonymt med energilagen alternativt ännu längre, lagen ifall energins bevarande. Alla tre beskriver precis samma sak, vilket namn en använder är således en smaksak alternativt beroende på hur flera ord rapporten behöver. Oavsett så säger energiprincipen följande:

Energi kan varken skapas alternativt försvinna. Energi kan bara omvandlas eller överföras.

Energi kan således ej skapas i någon maskin eller i något laboratorium. En enkel tankevurpa förmå här ske om man tänker på att exempelvis ett vattenkraftverk "skapar" energi. Vattenkraftverket omvandlar lägesenergi mot elektrisk energi. Ingen energi har således skapats.

Det finns ett par av olika former av energi. De maximalt grundläggande för grundskolan samt gymnasiet har vi samlat i menyn.

Exempel på omvandling av energi

  • En bil omvandlar kemisk energi till rörelseenergi
  • Bromsarna på en bil omvandlar rörelseenergi till värmeenergi
  • Ett kärnkraftverk omvandlar kärnenergi till elektrisk energi
  • När en människa hoppar f
    Formel för lägesenergi. Formeln för lägesenergi skrivs som \[ W_p = mgh\] där \(m\) är massan, \(g\) tyngdaccelerationen och \(h\) höjden över nollnivån. Formeln kan härledas från fysikaliskt arbete, där kraften ersätts med tyngdkraften och sträckan med höjden. Enheten för potentiell energi, lägesenergi och all annan energi är. 1 potentiell energi formel 2 Lägesenergi, även kallat potentiell energi, är en av de vanligaste energiformerna. Ett föremål/objekt kan lagra energi som ett resultat av dess position. Det kan låta märkligt men förklaras bäst med ett exempel. Till exempel, när du klättrar upp för ett hopptorn så ökar du din lägesenergi. 3 rörelseenergi formel 4 Beräkna äpplets potentiella energi. Lösning. Vi kan använda formeln för potentiell energi som ger oss: $E_p = m \cdot g \cdot h = 0, \cdot 9,82 \cdot 2,5$, den potentiella energin är därför: $E_p = 2,9$ J, avrundat till två värdesiffror. 5 Energiprincipen kan användas för att göra beräkningar på farten i olika punkter: Om man försummar energi"förluster" (dvs omvandling till värme) kan man använda att summan av lägesenergi (mgh) och rörelseenergi (mv2/2) är konstant. 6 1. Beräkna totala mekaniska energin E vid startläge (läge 1) och slutläge (läge 2): E 1 = T 1 + V g1 + V e1 och E 2 = T 2 + V g2 + V e2. 2. Beräkna arbetet W * som andra krafter verkande på kroppen utför dvs krafter som inte är fjäderkrafter kx eller tyngdkrafter m g: W * = ∑ kraft x sträcka. Friktion är en typisk kraft som. 7 lägesenergi och rörelseenergi 8 där Ep är lägesenergin (i Joule), m är objektets massa (i kilogram), g är tyngdaccelerationen (i m/s2) och h är höjden (i meter). 9 › trad › lagesenergi-arbete-och-energi-ak9. 10

    Exempel 1

    En boll som balanserar $2,0$ kg släpps ifrån en höjd av $3,2$ m.

    Beräkna den hastigheten vilket bollen har precis innan den slår i marken.

    (Använd begreppen rörelse- och lägesenergi i din uträkning, samt ignorera luftmotståndet).

    Lösning

    Vi börjar med för att beräkna bollens lägesenergi:

    $E_p = m \cdot g \cdot h = 2,0 \cdot 9,82 \cdot 3,2 = 62,$ J.

    Denna energi kommer att övergå till kinetisk energi, vilket ger:

    $62, = \frac{m \cdot v^2}{2}.$

    Sätter vi in $m=2,0$ och bryter ut hastigheten v så fås här:

    $v = \sqrt{\frac{2\cdot 62,}{2,0}}.$

    Avrundar vi detta svaret mot två värdesiffror så får vi därmed en hastighet på: 

    $v = 7,9$ m/s. 

    Exempel 2

    En bil som balanserar $$ kg kör inom en hastighet av $27$ m/s.

    Plötsligt så tvärbromsar chauffören.

    Den bromsande kraften vid bilen som då uppstår är på $$ N.

    Hur utdragen är bilens bromssträcka?

    Lösning

    Vi börjar med att beräkna bilens kinetiska energi:

    $E_k = \frac{ \cdot 27^2}{2}= $ J.

    För att bromsa bilen helt så måste frik